Sök:

Sökresultat:

811 Uppsatser om Kulturellt minne - Sida 1 av 55

Deklarativt minne hos universitetsstuderande med dyslexi : Undersökning av igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning

Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 universitetsstuderande utan dyslexi.

Påverkar inhibitionsförmåga hur väl det prospektiva minnet fungerar : Studie av minne och exekutiva funktioner hos barn

Barn med funktionsnedsättningar har ofta problem i skolan men även i deras vardag på grund av att deras omgivning inte är ämnad för människor med någon typ av svårighet. Prospektivt minne är en viktig faktor i hur väl en person med funktionsnedsättning klarar av sin vardag. Tidigare studier visar även att det finns en koppling mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Denna studie har i syfte att undersöka om det finns ett samband mellan den exekutiva funktionen inhibition och prospektivt minne. Detta behövs för att få en större förståelse för vad som orsakar svårigheter i vardagen för personer med funktionsnedsättningar.

Sitt rak i ryggen!

Forskningen har visat att meditation fo?r med sig stora fo?rdelar fo?r uto?varen men det saknas helta?ckande kunskap om vad det a?r i meditationen som a?r sa? gynnsam. Vi testade da?rfo?r zen- buddhismens pa?sta?ende om att ryggens position gynnar va?r koncentrationsfo?rma?ga. Detta skedde genom att underso?ka sambandet mellan kroppsposition, koncentrationsfo?rma?ga och minne.

FJÄLLETS KÄNSLOMÄSSIGA OCH SYMBOLISKA BETYDELSE FÖR DET SAMISKA FOLKET

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

Bild som kulturellt redskap : - en resurs för elevers lärande

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Historiebruk i Japan : skapandet av ett dominerande kulturellt minne rörande krigsbrott under andra världskriget: Nanjingmassakern och Comfort Women

The aim of this study has been to, through a couple of chosen theories, examine in what way Japan as a nation can be said to have dealt with its dark past - concerning their crimes of war just before and during World War II. To do so, I have placed two chosen war crimes, namely the Nanjing Massacre and the matter of the Comfort Women, in the context of remembrance and commemorating of war, through different kinds of aspects. Those aspects are: the textbook conflict, official apologies, ruthless/unnecessary comments, and visits and commemorations at the Yasukuni shrine.I have found during this study that the nation of Japan has not been able to generate a broadly accepted dominant cultural memory of the war. Henceforth a couple of rival cultural memories are competing and becoming an issue of national division rather than national unity. I have come to the knowledge that there are both domestic and international political factors at play, resulting in this division..

Att veta när man ska göra det man vet att man ska göra : om barn med ADHD, uppfattning av tid och att komma ihåg att göra det man har planerat

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Vanan och kapitalet : Högstadieelevers läs- och skrivvanor samt skrivande ur ett utbildningssociologiskt perspektiv

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Plats och minne

Place as a concept, and memory as a phenomenon is researched through literature studies. The essay investigates how we think about place and how we experience and relate to it. Memory is discussed both as personal memory and collective memory. Place is a strong source of memory. When we return to a place, we recognize not only the place itself, but also the things we did there, the people we met and the thoughts passing through our mind when we last were there. Pieces of ourselves are stored in the memories awaken when we revisit a place.

Clas Ohlsons levande minne

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav..

Självbiografisk minnesspecificitet i ett kulturellt perspektiv

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

Modersmål, ett kulturellt kapital? : En studie av grundskoleelevers syn på sin modersmålsundervisning

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling.

Kunskapen om den egna minnesprestationen : En explorativ studie om personers självuppskattade arbetsminne, prospektiva minne och retrospektiva minne gentemot deras prestationsnivå.

I vår vardag använder vi oss av vårt minne för att komma ihåg saker vi ska göra och saker vi har gjort. Saker som att närvara på ett möte klockan tio eller köpa mjölk när vi är och handlar, att minnas att komma ihåg är vad det prospektiva minnet handlar om. Att sedan komma ihåg vad vi ska göra hjälper det retrospektiva minnet till med. Att hålla många saker i minnet samtidigt samt överföra det från korttidsminnet till långtidsminnet är vad arbetsminnet hjälper oss med.Syftet med denna studie var att se hur personer i åldern 18-54 år skattar sitt eget minne och jämföra detta mot hur de presterar i olika minnestest. Att se hur medvetna de är om sina egna kunskaper samt vilken minnesprocess som de är mest medvetna om sin egen prestation.För att genomföra detta har deltagarna fått spela ett spel för att testa sitt prospektiva minne samt retrospektiva minne.

Arbetslöshetens inverkan på episodiskt och semantiskt minne samt visuopatial förmåga

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

Emotionell intelligens och autobiografiskt minne: : Jämförelse av individers könsskillnader, åldersgruppsskillnader, kön och ålder interaktionseffekter

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader.

1 Nästa sida ->